Det är först på senare tid vi har blivit mer intresserade av att läsa om Stockholms historia och om kungar och drottningar genom historien.
Till att börja med går vi inte så långt tillbaka som Gustav Vasa, utan börjar lite närmare vår egen tid, nämligen med ätten Bernadotte.
Karl XIII var kung fram till 1818. Hans ende son levde bara i en vecka, ingen tronföljare fanns. Man var tvungen att hitta en ny tronföljare, och valet föll på fransmannen Jean Baptiste Bernadotte, en av Napoleons mest framgångsrika marskalkar. Han adopterades av den gamle kungen Karl XIII och blev så småningom Karl XIV Johan. Det var så som den nya ätten Bernadotte hamnade på den svenska tronen.
Karl Johan, som alltså från början hette Jean Baptiste Bernadotte, föddes i en helt vanlig familj i södra Frankrike och växte upp under enkla förhållanden.
Som 16-åring tog Jean Baptiste värvning som soldat och han gjorde en strålande karriär: löjtnant, överste, general, krigsminister, marskalk och furste av Ponte Corvo.
I oktober 1810 kom Jean Baptist Bernadotte till Helsingborg. Han hette nu Karl Johan, adopterad av Karl XIII och hans hustru som med tiden blev mycket förtjusta i sin adoptivson.
Karl Johan skulle aldrig riktigt förstå sig på sitt nya land. Han lärde sig heller inte svenska. Hans fru Desirée hade en gång varit förlovad med självaste Napoleon. Hon tyckte inte om Sverige utan åkte tillbaka till Paris. Sonen Oskar stannade hos sin pappa. Han var 11 år då han kom till Sverige.
I motsats till sin pappa, Karl XIV Johan, lärde sig Oskar svenska och fann sig väl till rätta i Sverige. Han växte upp till en modern kung och intresserade sig för allt det nya som hände i samhället.
Som kronprins gifte sig Oskar med prinsessan Josephine. Hon var då bara 16 år. Bröllopet hölls i Storkyrkan den 22 maj 1823. Märkligt var att Josephine i rakt led härstammade från Gustav Vasa på sin moders sida.